Bakgrund: Diabetes typ 2 (DT2) är ett ökande hälsoproblem och sjukdomen innebär att kroppen producerar mindre insulin än kroppens aktuella behov. Övervikt, fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, ärftlighet och stigande ålder är riskfaktorer för att utveckla sjukdomen. För att undvika komplikationer ska ett stabilt blodsocker eftersträvas. Sjuksköterskan ska vara ett stöd och ge kunskap om egenvården, som enligt Orem innebär upprätthållande av hälsa och livskvalitet. Fettsnål kost har under många år rekommenderat.

Bakgrund: Att leva med långvarig sjukdom innebär förluster för individen och krav på anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stärka hälsa hos personer i behov av vård är att stötta lärande. En viktig del i lärande är interaktion och delaktighet. Som vårdvetenskaplig utgångspunkt har Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? använts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vårdar.Syfte: Syftet var att nå kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lärande i grupp hos personer med långvarig sjukdom utifrån Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem?.Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvantitativa studier har sammanställts genom analys med Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? som utgångspunkt.Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lärande i grupp bland personer med långvarig sjukdom, där det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet är något väldigt mångfacetterat, alla intervjuerna visade på flera olika faktorer som kan spela in. Därför är sjuksköterskan tvungen att individanpassa vården för att få bästa följsamheten.

I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts.

Akupunktur och akupressur är behandlingsmetoder med sitt ursprung i den traditionella kinesiska medicinen. Idag är akupunktur och akupressur accepterade som behandlingsmetoder i Sverige. Syftet med den här studien är att beskriva hur vuxna patienter upplever effekten av akupunktur och akupressur som vårdpersonal ger som behandling vid illamående och kräkningar. Två behandlingar som ofta utlöser illamående och kräkningar är kemoterapi och operationer. Teoretisk ram för arbetet som har integrerats i resultatet är Dorothea Orem´s omvårdnadsteori.

Lately an increasing portion of the public debate in Sweden has been devoted to how societies may facilitate entrepreneurship, yet a negligible portion of this debate has discussed the impact of the community spirit on entrepreneurial activity. Further, this connection is a relatively uncharted field in terms of research as well. The aim of this study is accordingly to advance the study surrounding the impact of community spirit on the propensity for entrepreneurial activity and add new empirical data and insights to the existing body of theory. A four-month ethnographic study of the Provo-Orem region in Utah, USA, comprising of in-depth interviews and participant observations, was therefore undertaken with the aim of understanding the community spirit in the studied region and its influence on entrepreneurship. The thesis finds that numerous values such as self-reliance, family focus and security together with a strong religious culture make up the essence of the community spirit in Provo-Orem.

Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag är vuxna svenskar inte tillräckligt fysiskt aktiva och många motionerar aldrig. För dem är risken störst att drabbas av välfärdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-åringar kan få ett ökat välbefinnande av fysisk aktivitet, därför är det intressant om vårdpersonal genom ett vårdande möte kan få äldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vårdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos äldre personer.

Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag är vuxna svenskar inte tillräckligt fysiskt aktiva och många motionerar aldrig. För dem är risken störst att drabbas av välfärdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-åringar kan få ett ökat välbefinnande av fysisk aktivitet, därför är det intressant om vårdpersonal genom ett vårdande möte kan få äldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vårdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos äldre personer.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Diabetes är en kronisk sjukdom och det finns cirka 135 miljoner vuxna diabetiker i världen. År 2025 kommer antalet vuxna diabetiker att vara 300 miljoner. Andelen typ 2 diabetes utgör cirka 90 procent. Hörnstenarna i diabetesvården är kost, motion och egenvård. Det finns ofta en livsstil som länge inneburit övervikt, inaktivitet och dåliga matvanor.

 Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet.

In Sweden approximately a half per cent of the population have diabetes mellitus type 1. Self-care responsibility is a part of the treatment. Orem?s self-care theory has been used as theoretical framework. The purpose was to describe what it means to be young and have diabetes mellitus type 1.